Towards a Larger World

När Moderna Museet grundades 1958 utgjorde Paris och New York centra för tidens konstriktningar. Museet deltog aktivt i popkonstens introduktion i Norden med Andy Warhol, Robert Rauschenberg och Niki de Saint Phalle som förgrundsgestalter. Även ikoniska verk av surrealister som Meret Oppenheim och Salvador Dalì förvärvades och inte minst Marcel Duchamps närvaro sätter fortfarande djupa avtryck i vår samtid.

Det är en västerländsk tradition som dominerar museets samling. Kvinnliga konstnärer har fått en mer framskjuten roll under senare årtionden, och på ett liknande sätt har intresset för en större geografi förändrat konstlivet i grunden. Idag har ingen storstad samma centrala position på konstscenen, konstnärer är verksamma på många olika platser samtidigt och visar sig i konstellationer som förskjuter våra invanda föreställningar om centrum och periferi. Också i Sverige ges utrymme för konstnärer som vidgar den västerländska standardberättelsen.

Naturligtvis är detta förändringar som påverkar Moderna Museets verksamhet, inte minst vad gäller samlandet av konst. För ett halvt sekel sedan var museet mitt i sin tid och verkade som en katalysator för framtida tendenser. Men hur agerar ett konstmuseum idag som i en globaliserad värld vill vara vitalt och relevant, öppet och inkluderande? Det är en långsam process, det gäller för alla museer av Moderna Museets storlek.

Kilde: Moderna Museet Malmö